Livet är grymt bra
Kategori: Allmänt
Längesedan det faktiskt blev ett blogginlägg. Men det har inte direkt känts som en nödvändighet då det vart mindre text så det har gått lika bra med Facebook och Instagram.
Så hur är då läget med självaste Rickard Stefan Dominique Palenzuela (som blir 34 år detta året, nu ska man väl tänka jösses, men faktiskt inte utan för jag har insett att det är en jävligt skön ålder), numera förlovad med planer om giftermål sommaren 2019 och längtan efter familj?
Bara där är en liten del utav svaret.
Världen utanför jobben, plugg, karaten och snart även ju-jutsu är inte så stor för tillfället, längtar tills på måndag då det startar upp på riktigt igen. Mycket energi går åt till det men tar numera vara på den lediga tid jag faktiskt lyckas ha tillsammans med hjärtat mitt.
Jag har även försonats med vänner från förr och accepterat att saker och ting blev som dem blev. Det existerar inte längre några demoner som retsamt trycker ner en.
Snussuget kommer och går fortfarande trots att det snart gått 6 år sedan jag la ner den skiten. Jag har ingen längtan efter att dricka mig full utan kan fortfarande njuta utav smaken av 1 öl till maten och en drink några få enstaka gånger om året.
Den mentala träningen sitter på plats och det är fortfarande 15 min meditation om dagen, Quigong några gånger i veckan och annan form av avkoppling då tillfällen dyker upp. Man ska vara rädd om sig själv, det man har och sitt inre. Man måste ge balsam åt sin själ och skänka ro till sina sinnen.
Jag är så otroligt glad och tacksam över mitt liv. Ingen tvekan om det.
Mest fokus nu under våren är skolan som redan inletts med en tuff termin men samtidigt så är jag glad över att få gjort det allra tyngsta innan LIA (lärande i arbete som det heter numera istället för praktik).
Samtidigt så har mardrömskursen startat, engelskt yrkesspråk. Men jag biter ihop och ska stöka undan den muntliga presentationen snart så har börjat jobba på det.
Men det funkar ändå då det är en otroligt skön klass.
På jobbet så har det blivit lättare, dock så blev det så lite för tidigt. Jag hade hoppats det skulle dröja till slutet i februari. Men det blir bra ändå.
Det innebär att jag är ledig tisdagar och vissa torsdagar.
Jag behöver bara ta grönsaker på måndagar ner till Halmstad och lasten där nere är mindre numera vilket så klart resulterar i mindre tomgods uppe på flyget så jag sparar in runt 30 - 40 min dem dagar jag kör vilket gör att jag i god tid hinner till skolan och kan koncentrera mig mer på den. Att vi sen börjar 09.00 istället för 08.30 är ju nästan drömlikt.
I övrigt så är saker och ting sig likt därhemma. Jag och Annki tar oss igenom vardagen tillsammans, vi har gemensamma planer som väntar på att bli verklighet och vi är på samma nivå om saker och ting.
Allt som allt så mår jag otroligt bra. Inget behöver förändras eller bli bättre. Jag tänker passa på att njuta utav denna fanatiska resa jag gör nu. Kunskapen utökas och jag testas mer än någonsin i och med utmaningar som väntar men det kommer göra mig stark, mer förstående och till en bättre människa.
Kommer gå in lite mer om det mentala längre fram. För Flowing motion väntar tålmodigt på att utvecklas och till slut bli en verklighet det också.
