Hat kommer aldrig vara ok
Kategori: Allmänt
Så har åter igen historien upprepat sig. Den sociala fobin är så stark att jag nästintill knappt kan gå till affären för att handla. Men samtidigt så har jag accepterat att det kommer vara så stundvis livet ut. Även om det ställt till det då och då så vet jag att det kommer gå över när det är mindre att stå i, hålla koll på och då det inte är lika mycket jobb. Men fram tills dess så håller jag mig undan så mycket det bara går.
Det har vart en lång arbetsvecka som tyvärr inte är över än. Kör taxi både imorgon och på söndag (no rest for the wicked). Hundarna har vart mer galna än någonsin och det blrjar bli ordentligt frustrerande då Rambo inte blev trattfri efter att dem tog stygnen igår. Stackaren har så mycket överskottsenergi att han knappt vet vart han ska bli av. Träningen är inte satt på paus utan det har blivit lite övningar där hemma vilket funkar då tiden inte finns för att gå ner till gymmet. Det är ingen nytta om man skulle klappa ihop av stress (redan gjort det en gång och inget som på något sätt rekommenderas).
Det blev en rejäl runda med mycket motion och Rambo blev överlycklig då han äntligen fick springa av sig. Vi testade lite hopp, sökning, agility och lydnadsträning. Synd att Sonja inte orkar vara med men hon får götta sig istället. När vi kom hem så gjorde jag armhävningar, sit-ups och knäböj. Det får räcka så för idag.
Har börjat läsa bloggar skrivna av dem som står för dagens feminism. Som tar upp ämnen som man definitivt ska ta på allvar, men samtidigt så kan man inte föra en kamp för rättvisa genom hat. Ingen har rätt att dra någon grupp av människor längst med en kant.
Våldsamma människor existerar och det finns kvinnor som slår sina barn, genomför sexuella handlingar emot någons vilja och som genomför vidriga handlingar. Det är ingen jävla tävling då det oftast nämns att det är mest män som gör det, det är fortfarande våldet man ska stoppa.
Jag vet fortfarande att jag aldrig kommer veta fullt ut hur det är att vara en kvinna som oroligt tittar över axeln och skyndar sig mer än vad som ska behöva vara nödvändigt för att komma hem, som känner press över att ställa upp på sexuella handlingar för att göra någon nöjd och som måste dölja misshandel med smink och heltäckande kläder.
Däremot så vet jag hur det är att vara en man som lever under psykisk press i ett förhållande, som ständigt oroar sig över vad som kommer vara fel när man kommer hem och som under press anstränger sig för att ens kunna ha sex annars så blev det ett jävla liv och det hände att man fick en armbåge på revbeven eller liknande.
Det finns tyvärr handlingar som är vidrigare än andra och ingen ska behöva råka ut för dem. Det är skrämmande att det faktumet existerar och att det är så långt kvar tills vi kan leva i ett jämställt samhälle där ingen ska behöva vara rädd för att råka ut för något emot sin vilja. Alla grymma egenskaper behövs ute i samhället. Man ska inte skämmas för sitt kön, utseende, sin sexuella läggning, sina fantasier (där det så klart finns gränser), ens drömmar, för att man misslyckats medan man försökt, sina misstag, ens felbedömningar eller om man har något form av handikapp.
Det finns människor där ute som kämpar för förändring och rättvisa. All heder till er som orkar ta kampen mot allt hemskt som händer.
